Krönika av Ronny Svensson
Många av landets tjänstebilsförare kan se fram emot sänkta förmånsvärden nästa år. Men för etanol- och hybridbilsförare väntar en skattesmäll.
Det förmånsvärde en tjänstebilsförare ska betala skatt för räknas ut enligt en formel som grundar sig på prisbasbeloppet, statslåneräntan och bilpriset.
Statistiska Centralbyrån föreslår i år att prisbasbeloppet höjs med 1 200 kronor till 44 000 kronor. Och om den låga nivån för statslåneräntan (nu 2,16 procent) står sig när den läggs fast för förmånsbeskattningen 2012, kommer de flesta av landets tjänstebilsförare ändå att få ett billigare bilinnehav nästa år.
En förare av Volvo V70 1,6D (diesel) sparar till exempel 550 kronor efter skatt (50-procents marginalskatt) för helhåret. För gasbilen V70 2,5T AFV blir sänkningen 850 kronor.
Etanolbilsföraren kan dock vänta sig en skattesmäll när förmånsvärdesrabatten på 20 procent försvinner vid årsskiftet. Volvo V70 T4F blir hela 3 550 kronor dyrare netto.
Även hybridbilar (ej laddbara) får kraftigt höjda förmånsvärden när deras 40-procentiga rabatt slopas.
Från och med 2012 är det enbart gas-, el- och laddhybridbilar som får nedsatt förmånsvärde med 40 procent. Men bara till och med 2014. Vad som händer därefter är fortfarande oklart.
En ytterligare stor förändring är på gång. Efter 2012 ska dagens miljöbilsregler, som ger befrielse från fordonsskatt i fem år, göras om.
När regeringen nu presenterar höstbudgeten, är det hög tid att företagare och bilköpare får svar på dessa frågor. De kanske inte är de allvarligaste för landets framtid, men frånvaron av långsiktiga regler skapar en stor osäkerhet för landets företagare, förare och – inte minst – för vår inhemska bilindustri.
Därför vill jag hjälpa regeringen med fyra punkter för en ny, reformerad tjänstebilsbeskattning:
Enkelt att beräkna. I dag är formeln för att räkna ut ett förmånsvärde närmast obegriplig för gemene man.
Teknikneutralt. Låt det nya systemet ta mindre hänsyn till bränslen och mer till energieffektivitet och koldioxidutsläpp.
Gärna ekonomisk styrning, men för företagen, inte förarna. Det har större effekt om de ekonomiska styrmedlen är riktade mot företagens plånböcker, än mot förarnas. Det är företagen som bär de stora kostnaderna för tjänstebilarna, inte förarna.
Milersättning som följer drivmedelspriserna. Dagens milersättningssystem är föråldrat med hänsyn taget till oljeprisets utveckling. Snart är bensinpriset uppe på samma nivå som den skattefria ersättningen på 18,50 kronor per mil. Dieselpriset har för länge sedan passerat ersättningsnivån 6,50 kronor per mil.
De senaste årens förvirring på miljödepartementet har ironiskt nog knappast gynnat det område man är satt att värna om – nämligen miljön.
Etanol- och gasbilister har tankat bensin när det har varit det enda som har funnits att tillgå (framförallt i Stockholm) eller när det har varit mest gynnsamt för den egna plånboken.
Hängivna etanolbilister har trott att de har tankat klimatvänlig sockerrörsetanol, när pumparna i själva verket har innehållit mest vin- och majsetanol.
Dieselbilister har inte stimulerats att välja det snålaste alternativet, bara det som hamnar just under 120-gramsgränsen. I brist på tydliga, hållbara direktiv, är de råd vi fortsätter att ge företagen koncentrerade kring snåla dieselbilar för att hålla nere kostnader och CO2-utsläpp, och möjligen gasbilar för långtrullande verksamheter i storstadsregioner med god gastillgång.
Mest spännande är annars laddhybriderna som är på väg ut på marknaden. De kommer att innebära ett mer hållbart teknikskifte, sett till både kostnader för företagen och flexibilitet för användarna.
Ronny Svensson är grundare och vd för tjänstebilskonsulten Ynnor och en av landets främste tjänstebilsexperter.