Konstruktion
Lönesystemet i sig. Vilka omfattas av det? Är det individuellt eller ett gruppsystem. Här ska man också redovisa provisionssatser och belopp.

Förutsättningar
Under vilka förutsättningar är detta system tänkt att fungera? Om detta är väl beskrivet blir det ett bättre utgångsläge för båda parter i förhandlingar om förändring av systemet.

Garanti
Är ni överens om ett garanterat utfall ska det anges skriftligt. Det normala är garantier på årsbasis, men det finns förstås även andra sätt.
Det måste klart framgå vad som avses.

Semester och sjukdom
Vad gäller vid semester och sjukdom när det gäller lönesystemet och provisionen? Ska säljaren ha provision på order som kommer in under den tiden? Om säljaren har gjort allt arbete innan och bara ordern är försenad? Hur gör man om det är ersättaren som gjort arbetet?

Ersättare
Om säljaren är sjuk eller frånvarande av annan orsak kan en ersättare bli nödvändig. Hur länge ska man dröja innan ersättare sätts in och vem ska ha provisionen?

Annulleringar och returer
En säljare kanske har provision på ordervärdet. Men vad gäller vid returer? Klargör för att slippa tvister om det.

Kundförluster
Det händer att företag tar tillbaka utbetald provision på fakturerad order beroende på kundens solvens. Vem står för kundens betalningsförmåga, vid en försäljning där varken företaget eller säljaren kan bedöma det?
Personalförändring
Hur länge ska en säljare ha efterprovision och när ska den nyanställda säljaren få provision?

Lönehöjning – revidering
Säljarens lön bör förstås höjas när nya löneavtal kommer. Hur det ska gå till bör man vara överens om från början. Vad gäller vid revidering för penningvärdesförändring – inflation och valutajustering? Vilket index-
tal?

Avräkningsperiod
Vilka intervaller ska användas för att avläsa resultatet och när ska den rörliga lönen utbetalas?

Löneutbetalning
Ska den rörliga lönen utbetalas månaden efter intjänandemånaden? Hur gör man när för-
säljningsresultatet skiftar exempelvis beroende på säsong? A conto? Ett sämre försäljningsresultat en månad kompenseras i utbetalning som sedan dras ifrån nästa månad då resultatet överstiger det vanliga. Vad händer om det uppstår underskott? Har arbetsgivaren rätt att stoppa förskottet? Eventuell varseltid?

Giltighetstid
Ska överenskommelsen löpa ett år i taget eller inte? Uppsägningstid? Om ingen uppsägning sker förlängs avtalet då ytterligare ett år?
Vad händer om avtalet sägs upp?
Det normala är väl att man kommer överens om nya former, men ibland kommer man inte överens. Vad gäller då? Det gamla systemet gäller om man inte kommit överens om annat.

Vill du veta veta mer, läs: ”Avlöna säljare” av Johnsen/Storm (Studentlitteratur).

Återkrav av felaktigt betald lön
Det kan faktiskt inträffa att arbetsgivaren felaktigt betalar ut för hög lön. I sådana fall har arbetsgivaren rätt att kräva tillbaka det för höga beloppet. Arbetsgivaren förlorar dock rätten till återkravet om du ”i god tro mottagit och förbrukat det felaktigt utbetalda”.

Huruvida du faktiskt förbrukat beloppet ifråga kan bli lite svårt att pröva, däremot är den ”goda tron” förstås beroende på beloppets storlek.

Nuförtiden grundas löneutbetalningen oftare på preliminära bedömningar i och med databehandlingen. Man tar då kanske inte hänsyn till eventuell sjukdom etc. Det rättas till vid nästa avlöningstillfälle. Sådan ”korrigering av preliminärt beräknad lön” anses arbetsgivaren kunna göra utan begränsningar.
Dröjer arbetsgivaren med det och inte heller gör dig uppmärksam på att så kommer ske, kan det bli så att arbetsgivarens krav utslocknar därför att du i god tro mottagit och förbrukat lönen.

Arbetsgivarens kvittningsrätt
Fråga:
I samband med att jag började min anställning fick jag ett lån av min arbetsgivare på 10 000 kronor. Lånet skulle betalas tillbaka med 200 kronor per månad. När jag slutade min anställning, var fortfarande 3 000 kronor obetalda på lånet. Dessa 3 000 kronor drog min arbetsgivare av på min sista lön. Får han verkligen göra så?
Svar:
Frågan avgörs enligt lagen om arbetsgivarens kvittningsrätt. Lagen reglerar förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Man skiljer mellan frivillig kvittning och tvångs-
kvittning.
Frivillig kvittning innebär antingen att arbetstagaren lämnar sitt medgivande till den aktuella kvittningen eller att han gått med på kvittningen i förväg. Tar arbetstagaren tillbaka sitt i förväg avgivna medgivande innan tiden för löneutbetalning, får arbetsgivaren inte kvitta. Ur bevissynpunkt bör detta återkallande vara skriftligt.
Så kallad tvångskvittning innebär att arbetsgivaren får kvitta utan arbetstagarens medgivande. Endast i tre fall får dock detta förekomma, varav i de två första fallen måste arbetstagarens skuld vara klar och förfallen:

1. om skulden uppkommit i samband med anställningen och grundas på avtal, enligt vilket skulden får kvittas mot lönefordran.  Med detta avses skuld som grundar sig på fordningsbevis, skuldebrev etc,
2. om kvittningen grundas på en skada som arbetstagaren vållat avsiktligt i tjänsten. I dessa fall, punkterna 1 och 2, får inte arbetsgivaren kvitta belopp som är avsedda att täcka särskilda kostnader i samband med anställningen, exempelvis reseersättning, traktamenten etc,
3. om kvittningen är tidigare medgiven i ett kollektivavtal, som reglerar förhållandena på arbetsplatsen.

I övriga fall får inte arbetsgivaren kvitta arbetstagarens skuld mot dennes lönefordran.
Svaret på den inledande frågan är att arbetsgivaren inte får kvitta beloppet (se punkt 1) eftersom avtal om kvittningsrätt för arbetsgivaren inte ingåtts.

Tvångskvittning (det vill säga ej frivillig kvittning) får enligt lagtexten endast ske ”mot den del av lönefordringen som uppenbart överstiger vad som åtgår för arbetstagarens och hans familjs försörjning samt till fullgörande av underhållsskyldighet som i övrigt åvilar honom”.

Innan kvittning sker med stöd av punkterna 1 – 3 ovan, ska arbetsgivaren inhämta besked från kronofogdemyndigheten om vad som kan kvittas med hänsyn till denna begränsning.
Upphör arbetstagarens anställning utan uppsägningstid, kan arbetsgivaren hålla inne lön tills besked kommer från kronofogdemyndigheten.

Avräkningar vid så kallade förskotts- och à-contoförfaranden omfattas normalt inte av lagens regler, vilket innebär att lagens begränsningar inte är tillämpliga för dem.