Både bil- och lastbilstillverkare utvecklar motorer för alternativa bränslen. Dessa bränslen är:

• DME – dimetyleter, gasformigt bränsle från naturgas eller biomassa. Det måste hållas flytande under högt tryck i större och tyngre tankar. Det kräver också speciellt bränslesystem för motorn. Men det har högt energiinnehåll och kan ersätta diesel.

• Biodiesel av vegetabiliska oljor, till exempel raps och solrosolja. En kemisk process (förestring) gör dem lika vanlig diesel med högt energiinnehåll för bruk i vanliga dieselmotorer. Men produktionen är energikrävande och konkurrerar med mat.

• Syntetisk diesel görs av genom förgasning framställda kolväten från biomassa och kan köras i vanliga dieselmotorer men har lägre verkningsgrad och är dyr att framställa.

• Metanol/etanol är ren sprit, etanol med två kolatomer genom jäsning av socker- och stärkelserika grödor, metanol med en kolatom genom katalys av syntetgas eller svartlut. De har lägre energiinnehåll men kan blandas i bensin och köras i vanliga motorer.
Etanol görs av sockerrör i Brasilien, vete i Sverige, majs i USA och spannmål, sockerbetor och vinblast i Europa i övrigt. Det kräver stora odlingsytor, ger klent utbyte per ytenhet och kräver mycket energi för produktionen. Sockerrör ger mer energi.
Metanol görs på skogsråvara (cellulosa), antingen restprodukter eller energiskog, och är lämplig bas för framtidsbränslet syntetisk diesel. Etanol kan kanske också göras av cellulosa, men det blir dyrare och konkurrerar med skogsindustrin om virket i energikrävande process.

• Biogas är liksom fossil naturgas metan men framställs genom nedbrytning eller förgasning av biomassa, till exempel rötslam, hushållsavfall och andra restprodukter. Biogas kan ersätta bensin men kräver särskild, tung tank i fordonen, har lägre energiinnehåll och kräver ny infrastruktur.

• Biogas + biodiesel är biodiesel eller syntetisk diesel kombinerad med flytande biogas. Det är effektivt men dyrt som bränsle och kräver särskild infrastruktur.

• Vätgas + biogas, en kombination framställd genom förgasning av biomassa eller elektrolys av vatten (vätgas är snarare energibärare än rent bränsle).
Motorer med dessa bränslen kan också kombineras med batteridrivna elmotorer (hybridfordon). Elmotorn i dagens hybrider griper in i tät stads- och närtrafik och laddas upp på längre sträckor av förbränningsmotorn. På gång är batterier som laddas upp av broms- och retardationsenergi eller laddas från det vanliga elnätet (plug-in) medan man parkerar t.ex. över natten eller på jobbet. Dagens hybrider har bensinmotor, men dieselhybrider kommer inom två-tre år.